Tillbakablickar

För länge sedan (under Vikingatiden) stod Barnviken i förbindelse med Bränneriträsket, som i sin tur var förbundet med Långsjön via Mellanträsket.

Den äldsta handlingen där Vindö förekommer är enligt E Alfred Jansson i Kung Valdemars jordebok från 1200-talet.

1325 omnämns också Vindö. Henrik Sunnudag, som var ägare till hela Vindö, pantsatte ön på tio år till Clara kloster för att bereda plats till sina fyra döttrar.

Den 5 september 1612 gick en dansk flotta genom Vindöström. Det var sista gången en dansk invasionsflotta gick genom Vindöström.

Geometrisk avmätning
Den första geometriska avmätningen gjordes av Sven Månsson 1630 – 1640. I denna jordebok finns 12 byar på Vindö med Skarpö upptagna. Det var Argbodha, Bodhatorp, Fielswijk, Humbelmor, Höghbena, Lööknäs, Skafft, Sonekroka, Tranwijk, Wermgiärde, Öffwerbyy och Skarpöö. Värmgärde sambrukades med Överby från slutet av 1600-talet.

Rysshärjningarna
Tsar Peter av Ryssland anföll Sverige år 1719. Den 14 juli nådde ryssarna Djurö. Prästen Johan Helistadius skrev i ett brev till Domkapitlet i Uppsala den 7 september 1719 att ryssarna även härjade på Vindö. ”Ryssgraven” är ett minne från den tiden och visar att Vindöborna satte hårt mot hårt.

Det finns en förteckning över härjade gårdar på Vindö. Där finns angivet skadegörelsens storlek i förlorad lösegendom, gröda mm. Det var efter dåtidens mynt inga småbelopp. Skadorna för Överby med Hummelmora värderades till 3 796 daler, Bodaäng 2 565 daler, Tranvik 3 757 daler och Värmgärde 880 daler.

Sockenbyte
Länge hörde Vindö till Värmdö socken, men den 1 januari 1926 införlivades Vindö med Djurö kommun. 1974 ingick Djurö kommun i Värmdö kommun.

Värmgärdet
I början av 1600-talet omtalas Värmgärde som ett självständigt hemman. På kartan är hemmanet markerat vid Norra stranden av Barnviken. Det finns inga rester av grunden. I slutet av 1600-talet tycks hemmanet ha kommit under Överby säteri, för år 1707 omtalas det som ”et giärde på Öfwerby Egor”. I början av 1900-talet bodde systrarna Hulda och Daga där. De hade en häst, ett par kor, en gris och några höns. De hade också en anställd som hette Tingberg. Namnet Värmgärde anses komma från adjektivet varm i betydelsen sjudande, forsande, strömmande. Läget vid den djupa och strida Vindöström är i så fall anledningen till namnet.

Timmerdalen
Timmerdalen har antagligen fått sitt namn av en större skogsavverkning. Ännu finns det litet kvar av Timmerdalsträsket som tidigare hette Qvarnsiön. Namnet kommer sig av att det på 1600-talet och kanske senare fanns en kvarn där. Kvarnen är utmärkt på en gammal karta vid utloppet i sydvästra delen av träsket.

Ladängen
Tidigare hette Ladviken Laad Engen. Idag står ingen lada på ängen, men på kartan från år 1707 finns den med.

Abborrkroken
På Abborrkroksvägen 83 låg det gamla torpet. Där bodde mellan

1895 – 1908 Carl Johan Fredrik Hellberg och Edla Karolina Sjögren
1913 – 1917 Axel Bernhard Karlsson och Johanna Nilsson
1919 - 1921 Sven August Eugen Karlsson och Lilly Amalia Karolina Söderberg
1921 - 1924 Okänt
1924 - 1932 Gustav Hjalmar Emanuel Schmitterlöv och hans hustru Gerda Maria Jansson
1932 - Johan Emil Andersson och hans hustru Elin Pamela Eleonora Sohlfeldt

Fisket
Fisket har inte spelat någon stor roll på Vindö. Gustav Schmidterlöw, som för övrigt körde passbåten mellan Kalvsvik och Överby, arrenderade fiskevatten. Han bodde då i det gamla torpet vid Abborrkroken. Fisken sände han till Stockholm från Överby eftersom det inte fanns någon brygga som låg närmare. Han fick då 18 – 24 öre kilot för strömmingen, en hel krona för gäddan och 60 öre kilot för abborren.

Namnet Vindö
Det finns olika uppfattningar om varifrån namnet Vindö kommer. En är att ön skulle vara speciellt utsatt för kraftiga vindar. En annan är att namnet kommer från verbet ”vinda” som betyder dra eller släpa. Eftersom forna tiders farkoster var otympliga så fick man ta till draghjälp för att komma genom Vindöström.

Sportstugeområde
Abborrkroken är ett sportstugeområde från 1930- och 1940-talet och år 1944 bildades Abborrkrokens Villaägareförening